KAN KONSENSUSBESLUT PÅVERKA INTRAPRENÖRSKAPET OCH INNOVATIONEN NEGATIVT?
Dagligen fattas beslut baserade
på konsensus, både i den offentliga sektorn och inom näringslivet. Ofta är
tanken bakom sådan beslutsordning att om majoriteten samstämmer i besluten så
kommer själva beslutet och exkuteringen att möta minsta möjliga friktion i
organisationen, och därmed ha största möjliga chans att genomföras utan
problem. När konsensus beslut fattas väljs det alternativ som vinner mest
samstämmighet i en grupp, d.v.s. man uppnår ett slags genomsnittsbeslut som har
störst chans att överleva organisationens olika trappor och hierarkier.
Enligt min uppfattning
utesluter dock konsensusbeslut per definition de mest avvikande alternativen,
d.v.s. alternativ som ofta inte ligger i linje med en grupps ”genomsnittliga”
åsikter. Stora genombrott inom affärsvärlden, och inom vetenskapen för den
delen, är ofta resultat av en enda persons starka övertygelse om en idés oöverträfflighet.
Steve Jobs och Henry Ford är bra exempel på individer som genomdrev beslut
baserade på personlig övertydelse och inte på konsensus.
Innovationskraft och stora
genombrott i affärsvärlden går ofta inte hand i hand. Detta betyder inte att vi
skall förkasta konsensusbeslut, de har sina fördelar när det handlar om att förvalta
en organisations redan befintliga produkt- eller tjänsteportfölj. Däremot bör
det finnas utrymme för innovativa idéer och intraprenörskap så att
organisationens fortlevnad och konkurrenskraft kan stärkas.
Det fordras en miljö där det
är högt i tak och där misstag ses som möjligheter och inte bestraffas utan
premieras. Det är då en grupp har möjlighet att våga vara kreativ och generera
lönsamma idéer som leder till försprång framför konkurrenterna.
